Jag och Håkan och Emelie åkte upp till Öjebyn och min familj för att hämta lite saker och förstås hälsa på. Mamma hade lovat mig lite saker. Ett litet ljusblått väggvitrinskåp, lite fint engelskt porslin, mattor, mässingljusstakar, plastmattor att ha på bron och en piedestal och en hel del annat smått och gott.
Jo, nu till höjdrädslan och deras kallvind. Dit upp tar man sig med en stege och genom en lucka i taket ovanför deras entré. Jag är riktigt höjdrädd och gillar inte ens att klättra på stolar. Men nu blev jag tvungen att ta mig dit upp. Det var väl tredje gången på alla de nästan trettioåren de bott där. Jag har med andra ord undvikit att gå upp dit. Nu blev jag tvungen och gjorde det och det lönade sig. För vi åkte hem med bilen full med många fina saker.
Piedestal, jag har inte än bestämt mig om jag ska måla den.
Det lilla röda huset 